2014
Jag körde den där detoxen på 10 dagar och det gick faktiskt väldigt bra. Det där rödbetspulvret som jag skulle blanda i vatten var inte gott,men jag drack det. Théet gick också att dricka, tillslut var det riktigt gott. Chiafröna höll jag på att kräkas av när jag skulle dricka dom. Eftersom de blev som gelé i vattnet om man inte var tillräckligt snabb på att dricka det. Men jag lärde mig det med. Idag dricker jag så utan problem. Men under tiden jag gjorde detoxen. Så fick jag inte träna. Så det var med stor otålighet som jag fick lugna mig. Jag ville ju köra igång direkt. Men inte heller. Veckan efter som detoxen var slut, då fick jag köra mitt första träningspass. Jag var så fruktansvärt nervös. Hur hade Carina lagt upp det hela? Vilka förväntningar hade hon på mig?
Jag hade lovat henne att göra precis som hon sa. Det var det enda kravet hon hade när vi skulle börja vår resa.
Första passet vi hade, så hade hon planerat några få övningar, som jag blev helt slut av att göra. Det var inte så lite misslyckad jag kände mig, utan det var väldigt mycket misslyckad jag kände mig. Jag orkade ju ingenting. Men samtidigt var det väldigt roligt. Det var oerhört mycket blandade känslor. Sen kunde jag ju inte låta bli att jämföra mig med hur mycket jag orkade innan jag blev sjuk...
Men nu hade jag kommit igång. Skulle jag orka hålla i? 
